Tidigt i vårt förhållande började vi prata om uppfostran, regler etc när det gäller barnen. Vi tyckte nog båda att vi hade samma grundtankar. Men i verkliga livet så inser jag att tolkningen av dessa grundtankar är väldigt olika.

Att inte tvinga barnen att äta upp maten innebär för en (läs mig) att äter man inte maten så blir man utan. Sen får man en frukt på kvällen, men det är oavsett om man ätit middag eller inte. För den andra innebär det att gillar man inte maten som serveras så får man välja något annat som då tillagas....

Att man aldrig får slåss innebär för den ena (läs ...ja ni förstår) att man får inte slåss, punkt! Jag säger ifrån direkt spelar ingen roll vad som hänt innan! Självklart går man igenom var som hänt och pratar om det. Men att slåss så en får stora blåmärken nej det är aldrig ok. För den andra innebär det att ser man inte vad som hänt så ska man inte säga åt. Och om man kommer in mitt i ett bråk så räcker det att man gulligt säger "hörni man bråkar inte"

Mm väldigt olika tolkningar av något man trodde sig tycka lika om....

Leder till

Lånad bild från Google

Ja det är säkert aldrig lätt. Jag och mitt ex flyttade ju hemifrån när vi flyttade ihop och köpte allt tillsammans.
Så är inte fallet nu!
Dubbletter av allt och vem ska få behålla sitt.
Självklart tycker ju jag att mitt är finast/bäst osv. Vi har inte riktigt samma smak i allt och vissa saker är mer slitna än andra. Men man kan ju inte säga nej till allt.
Så nu står jag här, och ska finna plats åt detta .....

[Bild]

Under 17 år levde jag med en man, vi fick två barn, en dotter som snart är sex år och en son som är 3 1/2 år.
Vi bodde i ett litet samhälle 9 mil från Stockholm, vi bodde i ett litet rött hus med vita knutar, vi hade jobb och två bilar. Ja vi var som vilken familj som helst.
En dag för snart 1.5 år sedan så droppade min dåvarande man att han inte ville leva med mig längre, han hade gjort det halva sitt liv och nu ville han prova något nytt. Sagt och gjort han flyttade på dagen, huset såldes jag flyttade till en lägenhet som ligger i övervåningen på en villa på en bondgård 1.5 km från vårt gamla hus och mitt ex flyttade till ett nytt litet rött hus ca en mil från mig.
Livet blev såklart kaos, jag var inte alla beredd på detta, vi hade det inte dåligt. Bråkade sällan, nästan aldrig, pussades och kramades varje dag och hade stor umgänges krets.
Allt borta över en natt!
Nej helt över detta är jag inte och kommer aldrig bli.

Idag har vi en god relation, jag ser ingen mening med att bråka. Han har barnen varannan helg ungefär, lite mer. Vi har fram tills nu ätit middagar ihop ibland, firat jul och födelsedagar ihop.

Livet går vidare!
Jag har varit arg, ledsen, frustrerad och utmattad! Men jag har fått en vardag som fungerar, fått nya vänner och förlorat en del gamla.

Mitt ex har träffat en ny med två barn varav en bebis.

Som nyårslöfte inför 2014 så lovade jag mig själv att registera mig på en dejtingsajt. Betalade inte utan ville se vad det erbjöd
Inte mkt om jag ska vara ärlig, som ensamstående med två barn och boendes långt ut på vischan så är man inte het på marknaden.

Samma dag som jag beslöt mig för att ta bort min profil så fick jag ett meddelande som Jag inte kunde läsa. Dock kunde jag se profilen, han såg trevlig ut, lika gammal som Jag och bodde i nästa samhälle. Värt att betala för att läsa hans meddelande.

För ett halvår sen var vi på vår första dejt och från imorgon är vi sambos på riktigt!
Det har gått fort, men, jag var tillsammans med mitt ex i 17 år och trodde det var vi för alltid. Tid är bara en siffra.......

Som bloggens namn beskriver så ska den handla om hur det är att gå från två familjer till en.

Jag med mina två barn flyttar ihop och ska skapa en vardag med min pojkvän och hans son.

Hur kommer det gå, vad kommer vara svårt. Det kommer vara högt och lågt, djupt och ytligt
Vår vardag helt enkelt
Hoppas du vill hänga på

kan direkt avslöja att jag är inte en sån supermamma som gör allt från scratch

Idag är det ridning för dottern och min nyblivna sambo jobbar

Då blir det såhär

Jag har
Letat som sjutton
Hittar ingen
Ingen blogg om hur det kan vara att gå från två familjer till en. Det är ju så vanligt sägs det!
Så här kommer den
En blogg om vardagen att få två familjer att bli en stor härlig :-)

Mer om oss sen

Välkommen