Att skilja sig är hemskt, det är jobbigt på alla sätt och vis! Finns enligt mig inget positivt med att skiljas.
Visst jag skulle aldrig ha träffat min sambo om det inte var för att jag skiljt mig. Och även fast jag tycker att han är helt fantastisk så önskar jag ändå att min skilsmässa aldrig hade inträffat.
Jag är arg på mitt ex, hatar honom för vad han gjort mot mina barn. Inte mot mig, mot mina barn. Som fortfarande 1.5 år efter skilsmässan fortfarande saknar vår familj.
MEN jag visar aldrig dessa hatkänslor mot honom. Jag är aldrig sur, elak, förstör eller gör livet surt för honom.
Han är mina fars barn, jag valde honom till att bli det, mina barn ska älska honom hela sitt liv och han ska älska dem. Finns ingen mening med att bråka med honom.
Så vi kommer överens, bra, vi har i princip daglig kontakt ang barnen. Vi pratar även om andra saker i livet. Vi hjälper varandra så gott vi kan när det behövs.
Vi sätter aldrig käppar o hjulen för varandra. Visst kan jag bli förbannad på honom, när jag tycker han inte behandlar mina barn på det sätt jag önskar. Och då säger jag ifrån och han tar åt sig.
Han har många gånger tackat mig för att jag är så snäll!
För både han och jag vet hur det är att inte ha det som han och jag har det.
Våra "nya" partners har båda rejäla strul med deras ex.

Och det berör ju mig med, att C har problem med sitt ex.
Hon bråkar om allt!! Allt! Hon ifrågasätter allt!!
Hon blir sur för att han lyckas får deras son att somna innan åtta för det lyckas inte hon med. Hon vill inte ha deras 4.5 år gamla son blöjfri för hon orkar inte tvätta en massa extra kläder ifall det händer en olycka.
Hon vägrar låta honom följa med oss på en utlandsresa. I somras åkte vi på en med bara mina barn, vi vill i vinter göra en resa med alla barn. Men nej det är bara att glömma. OM vi lyckas hitta en resa som inte inkräktar på hennes vecka med en sekund så k a n s k e hon går med på att göra ett pass. Men det är faktiskt en omöjlighet att hitta en sol och bad resa med ett charterbolag som inte går över en vecka med några timmar.

Hon är arbetslös, har varit de så länge de levde ihop, hon lever på SOS. Vill inte jobba. Hon är bitter för att vi har det bättre ställt. Hon är seg för att jag är allt hon inte är, det har hon sagt till C. Eller hon sa att han bara är kär i mig för att jag är allt hon inte är.

Usch jag blir galen

Snälla ni som skiljer er eller är skilda
Behandla varandra med respekt och omsorg. En gång i tiden valde ni varandra och ni valde att tillsammans skaffa barn. Du valde honom till pappa åt dina barn, du valde henne till mamma åt dina barn.
Ni kommer aldrig ifrån varandra

Torsdag kväll
Då är jag helt solo hemma, barnen har åkt till sin pappa och kommer hem på måndag och sambon jobbar kväll. (Hatar dessa helger, kommer aldrig förstå hur man klarar av att vara ifrån barnen varannan vecka)
Mitt mål är att träna torsdagar efter jobbet men idag blev det vabb/jobb Hemifrån så det blev inte av.
Och med huvudvärk från helvetet så hamnade Jag
I soffan
Med godis

Hm kanske inte så bra
Men gott

Borde kanske dammsuga upp all lera i hallen från alla härliga gummistövlar
Eller torka bort isglassen som min kära son tappade på golvet och vår kissemiss så snällt slickade ut på halva golvet.
Äh tar det en annan gång!

Värre är det att veta att en mus/råtta bor i vårt proppskåp! Hörde den tidigare idag, min snälla modiga granne satte in en fälla, som smällde och gav mig hjärtsnörp.
Men jag hörde den klättra iväg sen....
Bläää!!!

Men nä, tänder en brasa och äter upp min godispåse framför tvn och låtsas som att det regnar!